Vanliga frågor om EU-direktivet för visselblåsning

Med bara ett halvår kvar tills EU-direktivet för visselblåsning träder i kraft kanske du känner att det finns några frågetecken kvar kring vad direktivet är? Vad kommer det att innebära för just dig?

Vi har samlat de vanligaste frågorna vi får från företag om direktivet på ett och samma ställe. Här kan du snabbt hitta kortfattade och tydliga svar. Läs igenom dem och hör gärna av dig om du fortfarande undrar något efteråt.

Varför finns det ett nytt direktiv för visselblåsning som omfattar hela EU?

Skyddet för visselblåsare inom EU är för närvarande inte enhetligt. EU har infört det nya direktivet i hopp om att kunna erbjuda en mer rättvis och säker miljö för företag och medborgare i alla medlemsländer.

Hur hoppas man uppnå detta?

När man läser hela titeln på EU-direktivet för visselblåsning – ”skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten” – får man en fingervisning om hur man avser att uppnå detta. EU vill helt enkelt erbjuda ett bättre skydd till de medborgare som väljer att säga ifrån och rapportera om misstänkta olagliga aktiviteter.

EU kräver att alla medlemsländer antar en egen version av direktivet i sina nationella lagar.

Varför vill EU uppmuntra detta?

Att uppmuntra folk till att säga ifrån kan vara ett sätt förhindra allvarliga negativa följder för EU och för allmänhetens intressen. Om överträdelserna aldrig upptäcks kan dessa annars fortgå obehindrat.

När träder direktivet i kraft?

EU-direktivet för visselblåsning (2019/1937) trädde i kraft i december 2019.

Medlemsländerna måste implementera direktivet i sina nationella lagar senast den 17 december 2021. Medlemsstaterna måste då inkludera de minimikrav som fastställs i direktivet.

Vem berörs av detta?

Som vi tidigare har nämnt är syftet med direktivet att skydda personer som rapporterar misstankar om brott mot EU-lagar. Därmed är alla som kan sitta på information om misstänkta oegentligheter berörda av detta.

Mer specifikt är det dock företag med fler än 50 medarbetare och kommuner med fler än 10 000 invånare som enligt direktivet måste införa säkra rapporteringskanaler.

Vad måste dessa organisationer göra?

De berörda organisationerna måste tillhandahålla säkra och effektiva rapporteringskanaler för enskilda individer. Man ska kunna rapportera oegentligheter på ett sätt som uppfyller flera olika lagkrav.

På vår sida försäkra dig om efterlevnad finns mer information om rapporteringskanaler och lagkrav.

Vilken typ av rapporteringskanal måste vi införa?

I EU-direktivet för visselblåsning fastställs inga exakta krav angående rapporteringskanalen. Den måste dock vara säker och kunna garantera fullständig sekretess för visselblåsaren. Alternativ som nämns i direktivet är bland annat en onlineplattform eller en telefontjänst.

Whistlelink är ett exempel på en onlineplattform. Vår plattform är utformad för att uppfylla kraven i direktivet. Den är även ett mycket användarvänligt verktyg för både visselblåsare och systemägarna.

Vad händer om organisationerna inte lyckas uppfylla kraven?

Direktivet definierar inga miniminivåer för eventuella sanktioner. Dock måste medlemsstaterna anpassa sin lagstiftning så att man specifierar lämpliga påföljder för den som förhindrar rapportering, bryter mot sekretessen eller vidtar repressalier mot visselblåsare.

Har du fortfarande obesvarade frågor?

Vill du veta mer om en säker visselblåsarfunktion och säkra interna rapportkanaler?
Läs om EU-direktivet för visselblåsning här. Du kan också läsa om den nya svenska visselblåsarlagen här.

Letar du efter ett enkelt och säkert visselblåsarsystem? Läs mera här.

Vill du diskutera visselblåsarlösning för just din organisation?
Kontakta oss eller boka en gratis demo av systemet!