Visselblåsning: Status inom journalistik, Italien

Italien: Vi har diskuterat visselblåsning med Gianluca Paolucci, en italiensk journalist som är biträdande chefredaktör hos vår nya partner Dietro le quinte della Finanza – en kolumn i italienska dagstidningen La Stampa.

Hör hans tankar om det rådande läget när det gäller visselblåsning inom italiensk journalistik och vad det innebär för honom och samarbetet med Whistlelink.

Q. Hur ser det rådande läget ut när det gäller visselblåsning inom journalistik i Italien?

A. Det är fortfarande ett verktyg som få använder – värst av allt – som få känner till.

Jag kan komma på några intressanta exempel, som till exempel det arbete som tidningen l’Espresso utförde för några år sedan tillsammans med RegeniLeaks för att samla in material om den unga italienska forskare som mördades i Egypten. Eller WiredLeaks, den plattform som nyligen lanserades av Wired Italia och som redan har publicerat en mycket uppseendeväckande granskning av olaglig nätpoker. Våra läsare och informationslämnare har dock ännu inte upptäckt den enorma potential som finns i verktyget.  Framför allt har de inte förstått den viktigaste aspekten: att det är ett säkert verktyg som skyddar dem och deras källor.

Jag har själv en gång i tiden drivit en egen anonym rapporteringsplattform, men märkte ofta att informationslämnare som hade möjlighet att använda den ändå föredrog att skicka ett anonymt brev till redaktionen. Det är skrattretande, för det innebär ju att de föredrar att använda en osäker artonhundratalsmetod framför ett effektivt, modernt verktyg.

Q. Varför är frågan om visselblåsning inom journalistik i Italien viktig för dig?

A. För att det garanterar att den som rapporterar något är hundra procent anonym, även för mig. Källskyddet är inte bara viktigt – det är helt grundläggande för alla journalister. Särskilt för den som arbetar med känsliga frågor och skriver känsliga artiklar.

Ju känsligare frågor man har att göra med, och ju större risken är för att källorna drabbas av negativa följder, desto större blir behovet av att kunna förlita sig på ett verktyg som kan garantera fullständig anonymitet. Nu pratar vi inte bara om allmän sekretess utan reella risker för allt från repressalier på arbetsplatsen till mer extrema risker där den personliga säkerheten kan vara hotad.

Med det sagt måste journalister anstränga sig mer för att återkoppla kring och bekräfta de rapporter de får in på det här sättet jämfört med rapporter via ”traditionella” kanaler. Här går det inte att bara säga: ”jag vet vem som har berättat det här och jag litar på personen”, eftersom källan är totalt anonym och omöjlig att spåra när den här typen av verktyg används. Men så bör journalister egentligen alltid hantera sina källor – oavsett vilket verktyg som används.

Q. Vad hoppas du uppnå med ditt partnerskap med Whistlelink?

A. Trygghet i form av en professionell partner som har utvecklat en effektiv och användarvänlig tjänst som också når ut till användare som inte kan så mycket om teknik. Detta förstås utan att det på något sätt äventyrar säkerheten, vilket som sagt är den mest grundläggande aspekten.

Även möjligheten att ingå i ett nätverk som jag är säker på kommer att bidra till kunskap om och utveckling av denna typ av verktyg, vilket är positivt för alla inblandade aktörer.

Läs intervjun på italienska: Il whistleblowing nel giornalismo italiano

Vill du veta mer om en säker visselblåsarfunktion och säkra interna rapportkanaler?
Läs om EU:s visselblåsardirektiv här. Du kan läsa om den nya svenska visselblåsarlagen här.

Letar du efter ett enkelt och säkert visselblåsarsystem? Läs mera här.

Vill du diskutera visselblåsarlösning för just din organisation?
Kontakta oss eller boka en gratis demo av systemet!