Få användbara tips och läs allt om de senaste nyheterna Whistlelinks blog

Vad är visselblåsning?

Vad är visselblåsning? Med visselblåsning menar man oftast en person som slår larm angående oegentligheter. Det sker vanligtvis i ett jobbrelaterat sammanhang inom en offentlig, privat eller statligt organisation. Visselblåsning kallas ibland också för att ”larma”, ”avslöja” eller ”säga ifrån”.

”Allt som uppfattas som missförhållanden av någon är inte lika med visselblåsning.”

Det stämmer, det är bara i frågor som rör allmänhetens intresse som visselblåsning blir aktuellt. Det innebär att den som rapporterar oegentligheterna tror att de kan innebära negativa följder för andra – till exempel arbetsgivaren, kunder eller allmänheten.

Visselblåsning handlar vanligen om olagliga, oetiska eller skadliga aktiviteter eller beteenden. Aktiviteten eller beteendet kan antingen pågå här och nu, ha skett tidigare eller kan komma att ske. Här är några exempel på visselblåsarärenden:

  • bedrägeri eller korruption
  • trakasserier, mobbning eller diskriminering
  • överträdelser av standarder gällande hälsa och säkerhet (arbetsmiljö)
  • skador på miljön, varor eller egendom
  • avsiktliga lagbrott

Man kan också säga att en person väljer att blåsa i visslan.

Vad är inte visselblåsning

Ett klagomål eller irritationsmoment på personlig nivå är inte visselblåsning – till skillnad från sådant som påverkar andra negativt. Frågor där problemet personligen berör den som rapporterar passar alltså inte i visselblåsarkanalerna. Det kan till exempel handla om klagomål om en kollegas beteende, att man upplever sig ha behandlats orättvist eller på ett sätt som strider mot ens rättigheter som medarbetare. Sådana frågor hanteras vanligtvis i enlighet med rutiner för medarbetarklagomål via HR-avdelningen (personalavdelningen).

Intern eller extern rapportering

Intern rapportering är när man gör en rapport inom den organisation där oegentligheterna äger rum. Det kan ske via rapporteringskanaler som en onlineplattform, per telefon, röstbrevlåda eller till och med brev (även om det inte är att rekommendera). Genom att uppmuntra till intern rapportering får ett företag också vetskap om och kan agera för att lösa problem i ett tidigare skede.

Extern rapportering är när någon rapporterar om oegentligheter via andra vägar – till exempel genom att kontakta media, polisen eller en statlig myndighet. Extern rapportering är möjlig om det inte finns något sätt att rapportera problemet internt, eller om problemet inte följs upp på ett seriöst sätt.

Vem som helst kan ”blåsa i visslan”

Det är inte bara befintliga medarbetare som kan rapportera oegentligheter. Alla med nära anknytning till ett företag eller en organisation kan rapportera misstankar om oegentligheter. Det kan till exempel vara före detta medarbetare, kunder, leverantörer, jobbsökande, entreprenörer och så vidare. Oavsett vem som rapporterar måste det alltid ske i god tro, det vill säga man ska ha anledning att tro att uppgifterna var korrekta vid tidpunkten för rapporten.

Varför är visselblåsning så aktuellt just nu?

2019 trädde EU-direktivet ”2019/1937 om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten” i kraft. Syftet är att stärka skyddet för visselblåsaren, det vill säga den som rapporterar om överträdelser av unionsrätten på arbetsplatsen.

Varför pratar man så mycket om visselblåsning?

Enligt kraven i EU:s visselblåsardirektiv måste alla företag inom EU som har fler än 50 medarbetare införa interna rapporteringskanaler. Företag med fler än 250 medarbetare måste ha sådana kanaler på plats senast vid utgången av 2021.

Vill du veta mer om en säker visselblåsarfunktion och säkra interna rapportkanaler?
Läs om EU:s visselblåsardirektiv här. Du kan läsa om den nya svenska visselblåsarlagen här.

Letar du efter ett enkelt och säkert visselblåsarsystem? Läs mera här.

Vill du diskutera visselblåsarlösning för just din organisation?
Kontakta oss eller boka en gratis demo av systemet!

Om du har några funderingar eller vill veta mer om Whistlelink vill vi gärna höra från dig!

Gillar du vad du läste?
Dela gärna!

EU Direktivet i korthet

Annelie Demredi, WhistlelinkTerritory manager, Sverige

EU Direktivet i korthet

Prova Whistlelink kostnadsfritt en månad

Den nya
visselblåsarlagen

WHISTLELINK BLOGMer läsning ...

ISO 37002:2021 - Ledningssystem för visselblåsning
Intern utredning av brott inom näringsverksamhet
Visselblåsning inom transport och logistik

VI TRÄFFAR DIG GÄRNA

Kontakta oss

Vårt team är alltid redo att svara på era frågor. Hitta svar i vår hjälpsektion, eller fyll i formuläret nedan och vi kontaktar er inom kort. Eller slå oss en signal!

Prata med Territory Manager
Annelie Demred

0046 (0)706 83 82 88