Få användbara tips och läs allt om de senaste nyheterna Whistlelinks blog

EU:s visselblåsardirektiv – Status för nationella lagar i medlemsländerna 

Implementera visselblåsardirektivet.

EU-direktivets deadline är här! Alla medlemsländer ska implementera visselblåsardirektivet i sin nationella lagstiftning. Se status för medlemsländernas nationella visselblåsarlagar här.  

EU:s visselblåsardirektiv (2019/1937) trädde i kraft fredagen den 17 december 2021. 

Vad betyder det? 

Det var alltså dagen då alla EU-medlemsstater bör implementera visselblåsardirektivet i nationell lagstiftning. 

Och har de gjort det? 

Inte exakt. 

Låt oss ta en titt på status angående medlemsländernas nationella lagstiftning om skydd för visselblåsare. 

Senaste uppdatering: Juni 2022 

Belgien 

Det har skett minimalt med utveckling sedan förra sommaren (2021), men nyligen har Belgien sett vissa framsteg när det gäller att implementera visselblåsardirektivet i nationell lagstiftning. För närvarande har den federala regeringen utvecklat lagstiftning specifikt för den privata sektorn. Detta skulle omfatta visselblåsning relaterat till skatte- och bidragsbedrägeri (men nämner inte korruption). Ett annat utkast som ska täcka den offentliga sektorn kan publiceras snart. Detta tyder på att Belgien skulle kunna slutföra hela lagstiftningsprocessen någon gång i höst. 

Bulgarien 

Efter offentlig konsultation om ett utkast till visselblåsarlag har justitieministeriet publicerat inlämnade yttranden. Olika aspekter av det föreslagna ramverket analyserades, inklusive: 

  • Ska visselblåsarskyddet begränsas till brott mot unionsrätten eller utökas för att skydda personer som rapporterar om ärenden av allmänt intresse. De flesta är positivt inställda till att inkludera ytterligare sektorer som anses ha höga risk, personer som rapporterar om olagliga aktiviteter enligt nationell lagstiftning och information av allmänt intresse. 
  • Vilka institutioner som ska upprätthålla externa visselblåsarkanaler. Åsikterna är delade om det ska finnas en enda central myndighet eller flera utsedda enheter. 
  • Om privata organisationer med färre än 50 anställda ska vara skyldiga att upprätthålla rapporteringskanaler. 
  • Om anonym rapportering ska accepteras och under vilka förutsättningar. Detta delar starkt åsikterna i Bulgarien och frågan väcker debatt. 
  • Goda skäl att acceptera anonyma rapporter inkluderar bristande tillit till och förtroende för offentliga myndigheter, samt rädsla för repressalier. Å andra sidan fruktar man att systemet skulle kunna missbrukas av illvilliga personer. 

Cypern 

Det cypriotiska parlamentet antog den 20 januari 2022 en ny nationell lag om skydd för visselblåsare, med titeln; ”Skydd för personer som rapporterar brott mot EU-lagar och nationell lag från 2022”. 

Den nya lagen handlar mestadels om kränkningar som kan skada andra eller skada miljön. Det omfattar även tredje parter som är kopplade till personen som kan drabbas av repressalier. 

Lagen kräver att organisationer implementerar interna rapporteringskanaler som säkerställer visselblåsarens anonymitet. Det kommer att betraktas som ett brott att hindra någon från att göra en anmälan, att hämnas mot en visselblåsare eller att försöka bort skyddet för visselblåsarens anonymitet. 

Danmark 

Det första landet att implementera visselblåsardirektivet i nationell lagstiftning. Den nya Whistleblower Act, kallad ”Lov om beskyttelse af whistleblowere”, antogs i juni 2021 och har nu trätt i kraft (december 2021). 

Den danska lagen utvidgar direktivets tillämpningsområde bortom rapporter om överträdelser av bara viss EU-lagstiftning, den omfattar även dansk lag, inkl. anmälningar av allvarlig karaktär som sexuella trakasserier eller andra allvarliga personliga konflikter på jobbet. Det inkluderar dock inte skydd för rapporter som rör nationell säkerhet eller medicinsk information som omfattas av hälsolagen. 

Estland 

Ett nytt lagförslag om skydd för visselblåsare har godkänts av den estniska regeringen. Lagförslaget har skickats till riksdagen och är planerat till behandling i år. Den nya lagen beräknas träda i kraft i juni 2022. 

Finland

Offentlig konsultation om utkastet till lagförslag avslutades i augusti 2021 och förslaget förväntades ursprungligen läggas fram i riksdagen i september 2021. Men efter återkoppling på utkastet till regeringens proposition har arbetsgruppen, som förbereder den finska lagstiftningen, varit tvungen att skjuta upp tidsfristen två gånger medan man överväger ändringar i förslaget. 

Frankrike 

Det franska parlamentet har 22 februari antagit en ny lag – Loi n° 2022-401  visant à améliorer la protection des lanceurs d’alerte, även kallad Wasermann-lagen. Den nya lagen går utöver Frankrikes Sapin 2-lag och minimikraven i EU-direktivet, inklusive sanktioner om organisationer underlåter att följa lagen. 

För mer information, läs detta inlägg om den nya franska lagen. 

Grekland 

Implementeringen av visselblåsardirektivet och en ny lag om skydd för visselblåsare i Grekland har försenats, och flera samhällsorganisationer konstaterar att de nödvändiga rättsliga reformerna har saknat transparens och inkludering. Justitiedepartementet har ännu inte lämnat någon information om processen. 

Irland 

Ett nytt lagförslag om skydd för visselblåsare publicerades i Irland i februari 2022. The Protected Disclosures (Amendment) Bill 2022 syftar till att implementera visselblåsardirektivet i irländsk nationell lagstiftning genom att ändra den nuvarande lagen från 2014. 

Transparency International Ireland påpekade oro för att vissa åtgärder faktiskt skulle kunna försvaga befintligt skydd för irländska visselblåsare. Detta skulle innebära att Irland bryter mot EU-direktivet som säger att införlivandet av EU:s visselblåsardirektiv under inga omständigheter bör minska den skyddsnivå som redan finns i medlemsstaterna. Lagförslaget fick mer tid för överväganden efter rekommendationer från finansutskottet. 

Italien 

Den 8 maj 2021, trädde lagen 22 April 2021 n. 53 i kraft. Denna lag innebär att den italienska regeringen är skyldig att anta, i enlighet med art. 1 i samma bestämmelse, lagdekret för införlivande av europeiska direktiv och genomförande av andra EU-rättsakter. 

Detta inkluderar att implementera EU:s visselblåsardirektiv. Men i slutet av november 2021 blev det officiellt att Italien kommer att blir försenat med implementeringen.

Transparency International Italy och Good Lobby höll en presskonferens för att kommentera bristen på transparens i utvecklingen av lagen, och efterlyste också en push för att fortsätta med mer inkludering och öppenhet under de kommande stadierna. 

Kroatien 

En ny lag om skydd för visselblåsare har antagits, vilket gör Kroatien till det nionde landet som implementerar en nationell visselblåsarlag. ”Lagen om skydd för anmälare av oegentligheter” publicerades den 15 april och trädde i kraft den 23 april. Även om Kroatien har haft en visselblåsarlag sedan 2019, krävdes det betydande ändringar för att följa minimikraven i EU:s visselblåsardirektiv. 

Lettland 

Den 20 januari 2022 fick Lettland en ny visselblåsarlag. Den lettiska ”Lagen för att slå larm” har fått beröm för att den inkluderar skydd specifikt för klimatvisselblåsare. Lettland är en framväxande ledare i klimatfrågor, vilket framgår av landets ambitiösa nationella energi- och klimatplan. Hittills är Lettland det enda landet som uttryckligen inkluderar skydd för visselblåsare som rapporterar om bevis gällande klimatkrisen. Den nya lagen utökar också EU-direktivets räckvidd för att inte enbart skydda rapporter om brott mot unionsrätten, utan även om nationella brott och oetiskt beteende. 

Litauen 

 ”Seimas”, det litauiska parlamentet, antog en ny visselblåsningslag strax före EU-deadline den 16 december 2021. Den nya lagen, som ändrar “Lagen om skydd för visselblåsare nr. XIII-804”, trädde i kraft den 15 februari 2022. Litauen valde andra tidsfrister jämfört med EU:s visselblåsardirektiv. Den rapporterande personen ska få en bekräftelse på mottagandet av rapporten inom två arbetsdagar och återkoppling angående ärendet ska lämnas till visselblåsaren senast inom 10 arbetsdagar. 

Luxemburg 

 Luxemburg missade EU:s deadline men har sedan dess lagt fram ett utkast till lag om skydd för visselblåsare för parlamentet och media. Detta granskas nu av experter på visselblåsarskydd för att avgöra om det är i linje med EU-direktivets krav och även bästa praxis. Utkastet till lagförslag indikerar att man kommer att utöka några av de minimistandarder som anges i EU-direktivet, inklusive skydd som går utöver rapporter om brott mot EU-lagstiftningen. 

Malta 

Ett nytt lagförslag, kallat ”Protection of the Whistleblower (Amendment) Act 2021” (nr 249) har publicerats utan någon offentlig konsultation. I lagförslaget föreslås ändringar och utökning av Maltas nuvarande lagstiftning om visselblåsning (kapitel 527 från 2013), för att säkerställa att den överensstämmer med minimistandarderna i EU-direktivet. 

Ändringarna tycks följa direktivets minimikrav avseende ett förbättrat regelverk som skyddar visselblåsaren. Lagförslaget lägger stor vikt vid konfidentialitet och dataskydd, som måste vara i linje med GDPR och Maltas kapitel 586. 

Nederländerna 

Nederländerna har redan lagstiftning som rör visselblåsning, ”House for Whistleblowers Act”. Denna ändras och anpassas till minimikraven i EU-direktivet. Det nya holländska lagförslaget, ”Lagen om skydd för visselblåsare”, publicerades den 1 oktober 2021 och är fortfarande under behandling i parlamentet. 

NGO Transparency International Netherlands har sagt att regeringen måste ”prioritera kvalitet snarare än att skynda för att klara tidsfristen”. 

Polen 

Den 12 april fanns ett uppdaterat lagförslag om skydd av visselblåsare på regeringens lagstiftningscenters webbplats. Utkastet följde efter interministeriella konsultationer och yttranden. 

De viktigaste ändringarna som togs upp i det polska lagförslaget är följande: 

  1. Definitionen av ”visselblåsare” har utvidgats till att omfatta tillfälligt anställda eller praktikanter. 
  2. Pseudonymiseringen av ärenden togs bort. Möjligheten till anonym rapportering är helt utelämnad, i den nuvarande formuleringen i lagförslaget.  
  3. Data i den interna rapporteringskanalen bör sparas under 12 månader från det datum då utredningen av fallet avslutats, istället för 5 år som i föregående version. 
  4. Straffet på fängelse i upp till 3 år kvarstår, för den som begått två eller flera vedergällningsaktioner mot visselblåsaren. Brott mot skyldigheten att hålla sekretessen gällande visselblåsaren ska dömas till böter, frihetsinskränkning eller fängelse i högst ett år. 
  5. Lagen träder i kraft två månader efter godkännande. 
  6. Privata företag som sysselsätter fler än 250 personer måste implementera interna rapporteringskanaler inom en månad efter lagens godkännande. 

Portugal 

Lag nr 93/2021 publicerades den 20 december 2021, och därmed implementerar man EU-direktivet om visselblåsning i portugisisk lagstiftning. 

Den nya lagen fastställer skyddet av visselblåsare, inklusive krav på organisationer att etablera interna visselblåsarkanaler och att inte utföra hämndaktioner mot visselblåsare. Underlåtenhet att följa den nya lagen leder till ansvar utkrävs för administrativa förseelser. 

I vissa fall går lagen längre än de minimistandarder som anges i EU-lagstiftningen. Till exempel omfattar den inte bara rapporter om brott mot unionslagen, utan också våldsbrott och organiserad brottslighet, såväl som de brott som avses i artikel 1.1 i den portugisiska lagen nr. 5/2002. 

Den nya lagen trädde i kraft den 18 juni 2022, 180 dagar efter offentliggörandet. 

Rumänien 

Rumänien var en av de första europeiska staterna med en lagstiftning om visselblåsning , lag 571/2004 som ger skydd endast för avslöjande som rör den offentliga sektorn. 

Den rumänska regeringen har antagit ett lagförslag om skydd för visselblåsare och överlämnat det till parlamentet i februari 2022. Tidsfristen för den nya lagen sattes till den 31 mars 2022, men detta verkar vara försenat. Förslaget går längre än EU-direktivets minimikrav. 

I lagförslaget föreslås att Integritetsverket, som redan ansvarar för den offentliga sektorns rapporter, kommer att vara den myndighet som ansvarar för den privata sektorn och därmed utökar sina befogenheter. I utkastet föreslås också att rapporter ska sparas i 5 år. 

Slovakien 

Den slovakiska regeringen har gett ett lagförslag – Ändringsförslag av lag nr 54/2019 som för tillfället granskas av regeringen. Lagen förväntades träda i kraft den 1 maj 2022 men processen har försenats. 

Slovenien 

I december 2021 publicerades ett lagförslag om skydd för visselblåsare för konsultation med intressenter. Den 22 januari 2022 svarade Transparency International (TI) Slovenien på förslaget och kommenterade att det nuvarande lagförslaget behöver förbättras för att ge ett adekvat skydd för visselblåsare. 

Spanien 

Spanien var försenat med att implementera visselblåsardirektivet, men nu har ett preliminärt lagförslag godkänts av regeringen (4 mars 2022). Lagförslaget förutsätter inrättandet av en oberoende myndighet för att skydda visselblåsare, och myndigheten får också befogenheter att utfärda sanktioner. 

Den spanska lagen syftar till att utfärda sanktioner för fall där rapporter tystas ner, rapporteringskanaler är inte implementerade eller visselblåsarens anonymitet inte skyddas. Böterna för arbetsgivare sträcker sig från 100 000 euro upp till 1 000 000 euro för mycket allvarliga överträdelser. 

Hittills är böterna enligt det spanska lagförslaget de högsta i Europa. 

Implementeringen av visselblåsarkanaler har fått ett betydande uppsving efter 2015 års reform av brottsbalken. Detta införde en klausul (art. 31) om undantag från straffrättsligt ansvar för de juridiska personer som hade antagit en effektiv modell för förebyggande av brottsrisker innan de upptäckta oegentligheterna. 

Sverige 

Den andra medlemsstaten att implementera visselblåsardirektivet i nationell lagstiftning. Riksdagen godkände den 29 september 2021 regeringens förslag till ny lag som skyddar personer som anmäler misstänkta oegentligheter. 

Den nya ‘Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, (visselblåsarlagen)’, går längre än minimikraven i EU-direktivet. Skyddet för visselblåsare kan uppstå när det finns ett brott mot ”allmänna intressen”, inte bara unionslagar, och omfattar även kommuner med färre än 10 000 invånare. 

Organisationer med fler än 249 anställda måste etablera interna visselblåsarkanaler senast den 17 juli 2022. 

Läs mer om den svenska lagen > Sverige införlivar EU:s visselblåsardirektiv i nationell lagstiftning 

Tjeckien 

Ett nytt utkast publicerades i maj 2022 och beskriver ett krav på att begränsa omfattningen av rapporteringen till endast överträdelser av EU-lagstiftning och brott, vilket innebär att administrativa brott tas bort från tillämpningsområdet. Skyldigheten att acceptera anonym rapportering utelämnas och omfattningen av personer som får använda organisationens interna rapporteringskanaler är begränsad till egna anställda. 

Tyskland 

Arbetet med ett lagförslag pågår efter att CDU/CSU-partiet avvisade utkastet till tysk visselblåsarlag, som ursprungligen presenterades i december 2020. Detta berodde på att förslag i utkastet gick utöver EU:s minimikrav. 

Den kommande tyska regeringen har uttalat åtagande om ett ansvarsfullt införlivande av EU-direktivet om whistleblowing, och säger att syftet ”var att förbättra verkställbarheten av visselblåsarens rättigheter”. Det är möjligt att sanktioner kommer att införas om organisationer inte följer dem. 

Det nya lagförslaget innehåller en skyldighet att implementera en visselblåsarlösning senast den 1 juli 2023. 

Ungern 

Ungern är fortfarande det enda medlemslandet som inte påbörjat implementering av visselblåsardirektivet. Samhällsorganisationer har uttryckt sin oro över att Ungern är det enda landet i EU som inte har vidtagit några som helst åtgärder för att införliva EU-direktivet om visselblåsning i nationell lagstiftning. 

Österrike 

Inledande diskussioner med ministerier och federala delstater resulterade i ett första internt utkast till en lag, som ännu inte har publicerats offentligt. Efter en avsevärd försening skickades lagförslaget för granskning i sex veckor, vilket den federala regeringen meddelade i början av juni 2022. 

En gemensam lägesrapport publicerad av Transparency International och Whistleblowing International Network i februari 2021 visade att Österrike har gjort minimala framsteg med att implementera visselblåsardirektivet och att processen varken har varit transparent eller inkluderande. 

Fler uppdateringar om att implementera visselblåsardirektivet

För att få fler uppdateringar, kan du också besöka EU Whistleblowing Monitor. 

För mer information om implementeringen av visselblåsarlagen eller hur EU:s visselblåsardirektiv påverkar dig, vänligen kontakta oss så kontaktar någon av våra lokala representanter dig inom kort. 

Vill du veta mer om en säker visselblåsarfunktion och säkra interna rapportkanaler?
Läs om EU:s visselblåsardirektiv här. Du kan läsa om den nya svenska visselblåsarlagen här.

Letar du efter ett enkelt och säkert visselblåsarsystem? Läs mera här.

Vill du diskutera visselblåsarlösning för just din organisation?
Kontakta oss eller boka en gratis demo av systemet!

Om du har några funderingar eller vill veta mer om Whistlelink vill vi gärna höra från dig!

Gillar du vad du läste?
Dela gärna!

EU Direktivet i korthet

Annelie Demredi, WhistlelinkTerritory manager, Sverige

EU Direktivet i korthet

Prova Whistlelink kostnadsfritt en månad

Den nya
visselblåsarlagen

WHISTLELINK BLOGMer läsning ...

ISO 37002:2021 - Ledningssystem för visselblåsning
Intern utredning av brott inom näringsverksamhet
Visselblåsning inom transport och logistik

VI TRÄFFAR DIG GÄRNA

Kontakta oss

Vårt team är alltid redo att svara på era frågor. Hitta svar i vår hjälpsektion, eller fyll i formuläret nedan och vi kontaktar er inom kort. Eller slå oss en signal!

Prata med Territory Manager
Annelie Demred

0046 (0)706 83 82 88