Vad innebär den nya visselblåsarlagen för dig?

EU-direktivet för skydd av visselblåsare trädde i kraft 17 december 2021. Det kräver att alla EU-medlemsländer införlivar direktivet i sin nationella lagstiftning. Så vad innebär den nya visselblåsarlagen för dig?

I den här guiden ska vi gå igenom:

• Vad är visselblåsardirektivets syfte
• Vem som den nya visselblåsarlagen omfattar
• Vem som är skyddad av lagen
• Vad det betyder för organisationer
• Vad som händer om organisationerna inte efterlever lagen
• Deadlines för implementering

Vad är visselblåsardirektivets syfte?

EU-direktivets syfte är att skapa ett mera enhetligt skydd för individer som uppger information de har fått i ett arbetsrelaterat sammanhang, och som rör brott mot unionslagarna. Dessa områden inkluderar: Offentlig upphandling, finansiella tjänster, förhindrande av penningtvätt, produktsäkerhet, transportsäkerhet, miljöskydd, strålskydd, folkhälsa, livsmedelssäkerhet, konsumentskydd och skydd av personuppgifter.

EU vill att medlemsländerna ska anta lagar som erbjuder visselblåsare skydd mot repressalier, baserade på EU-direktivet.

Man siktar på att göra detta genom att få organisationer att implementera visselblåsarsystem.

Vem omfattar den nya visselblåsarlagen?

Företag, organisationer och offentliga myndigheter som är verksamma inom EU med 50+ anställda samt kommuner med fler än 10 000 invånare. Lagen omfattar också företag av alla storlekar som tillhandahåller finansiella tjänster eller är i riskzonen för penningtvätt.

När nationella visselblåsarlagar börjar gälla kan de vara strängare än kraven i direktivet. Till exempel föreslår Tjeckien att reglerna ska gälla företag med så få som 25 anställda, och i Sverige inkluderar man kommuner med färre än 10 000 invånare.

Vem skyddar den nya visselblåsarlagen?

Lagstiftningen sträcker sig längre än att endast skydda nuvarande anställda. Den inkluderar också tidigare anställda, leverantörer, aktieägare, volontärer, arbetssökande och personer som hör till företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan. Lagens skydd omfattar också individer som hjälper eller på något sätt stöder visselblåsaren.

Visselblåsare kommer att vara skyddade om de handlat i god tro, det vill säga de hade anledning att tro att informationen om missförhållanden var sann när de lämnade sin rapport, och det handlar om brott mot unionslagarna.

Vad betyder de nya reglerna för organisationer?

Direktivets huvudkrav för organisationer (som uppfyller de kriterier vi nämnde ovan) är att de måste implementera säkra rapportkanaler.

Rapportkanalerna måste:

• Vara säkra
• Garantera konfidentialitet eller anonymitet för visselblåsaren
• Ha en utsedd, oberoende ägare
• Vara lättillgängliga med tydlig information om hur processen fungerar
• Tillåta både skriftlig och muntlig rapportering
• Dokumentera alla rapporter
• Uppfylla säkerhetsstandarderna och kraven enligt GDPR

Organisationen måste också ge ett kvitto på att man mottagit rapporten inom sju dagar, och feedback till personen som rapporterat inom tre månader.

Läs också hur ni uppfyller EU-direktivet.

Vad händer om organisationer inte efterlever den nya visselblåsarlagen?

Direktivet specificerar inga påföljder, men kräver dock att medlemsländernas visselblåsarlagar straffar den som förhindrar rapportering, bryter mot sekretessen eller utsätter visselblåsare för repressalier.

Sveriges nya visselblåsarlag nämner: ”En verksamhetsutövare som bryter mot något av förbuden mot hindrande åtgärder eller repressalier ska betala skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som överträdelsen innebär”.

Det är också intressant att notera att en del lagförslag, som i Frankrike och Polen, föreslår allvarliga sanktioner som fängelsestraff om organisationer bryter mot den nya lagen.

Vilka deadlines finns det?

Som vi tidigare nämnde trädde EU:s visselblåsardirektiv i kraft 17 december 2021. Detta var också deadline för medlemsstaterna att inkludera direktivet i nationell lagstiftning.

Endast Danmark och Sverige klarade denna deadline och de kräver inte att organisationer ska ha sina rapportkanaler klara ännu. I Sverige har organisationer med 250 eller fler anställda tid till 17 juli 2022 för implementeringen.

EU-direktivet kräver att organisationer med 50 till 249 anställda ska ha rapportkanaler på plats senast 17 december 2023.

Det är ännu oklart vilken deadline andra medlemsstater kommer att gå in för innan nationella visselblåsarlagar är införda.

Är ni redo för den nya visselblåsarlagen? Ta en titt på funktionerna i Whistlelinks visselblåsarsystem eller boka genast en demo för att ta reda på mera!